Vila i frid älskade DU!

Vila i frid älskade Ajax!

Trodde inte det skulle ske redan nu.. Alla märkte att du blev sämre, men det var ju p.g.a åldern. Du blev ju trots allt 12 år. Men inte nu, inte idag. Du fick inte lämna oss så plötsligt.
Hur skall man kunna komma hem efter skolan, och det inte finns någon som står där vid dörren och viftar på svansen..
När man äter, och fäller en kött bit på golvet, då finns du inte där och äter upp den.
Alla gånger jag har varit ledsen har du varit min kram kompis. Du har även varit hos mig när jag har varit arg och förbannad, då har du bara suttit snällt och tittat på mig och gett mig en blick med dina ögon som säger att allt kommer nog bli bra. Du har även varit hos mig när mörker rädslan höll på att ta över, Du har ALLTID funnits hos mig!! Ett liv utan dig är inte det samma..

Hur skall man orka gå vidare.. Hur skall man orka gå ut och gå, när du inte sitter vid dörren och bara längtar att få fara ut.
Hur skall man gå vidare?!
Saaknar dig så otroligt mycket redan!!
Livet var ju redan så tungt och ledsamt, varför måste du gå bort NU? Jag behöver dig! Att bearbeta alla jobbig heter utan dig, det känns bara för jobbigt..

Önskar att du var här med oss igen!
VILA NU I FRID ÄLSKADE OCH SAKNADE AJAX!
Vi kommer att fälla många tårar över dig ännu!

Skönt i solen

Ut och gå.

Du som trivdes så bra med Ivar.

<3

Dina sista timmar..

<3!

R.I.P